En sida som recenserar spel, film och böcker samt diskuterar speldesign

fredag 3 augusti 2012

Mutant ett äkta rollspel

Det riktiga Mutant

Ibland saknar jag rollspelet Mutant. Nä, jag saknar det inte, jag saknar att spela det menar jag såklart. Givetvis har jag det på vinden. Alla upplagorna, men man spelar det aldrig. Det ska vara den första utgåvan, som kom 1984 och gavs ut av Target Games/Äventysspel. Spelet som egentligen är en rak kopiering av spelet "Gamma World", som hade arbetsnamnet "Mutant".

Vilket som. Det roliga med Mutant var dess avsaknad av politik, världsordning och annat blaha man inte vill ha i basic roleplaying. Beväpnat med ett blyrör och en trafikskylt begav man sig in i de förbjudna zonerna för att slå ihjäl muterade varelse och hitta skatter i form av några patroner, ett munspel och ett sönderslaget flipperspel. Ingen som frågade varför, och alla var lyckliga.

En dum sak var dock "Fyndtabellen". En konstig spelplan man skulle slå en massa fyrasidiga tärningar på för att antingen komma in i mitten och fatta vad man hittat, eller komma utanför och inte ha en aning. Detta var rätt roligt i början men det brukade bli som följer:

Fynd 1 (En elektrisk docka)
Spelledaren: Ni har hittat en konstig pryl. Slå på fyndtabellen
Spekarna: JAAAA! (Alla slår glatt på tabellen)

Fynd 10 (En digital klocka)
Spelledaren: Ni har hittat en konstig pryl. Slå på fyndtabellen.
Spelarna: mmmpffff... (bara den godtrogne spelaren med polkafrisyr slår på tabellen, åt alla spelarna)

Fynd 15 (En superavancerad detektor som tar 5 år att lära sig att använda om man har batterier, vilket man inte har.)
Spelledaren: Ni har hittat en detektor som kan känna av rörelser, radioktivitet och vatten.
Spelarna i kör: Den tar jag...!
(Ingen nämner fyndtabellen som glöms bort i botten på asken)

Som sagt, gamla mutant är kanske det bästa postapokalyptiska framtidsspelet som gjorts. I alla fall om Onkel Olof får välja.

Onkel Olofs Omdöme:
Prisvärt: Jag tycker det, men det finns en gräns för vad man kan betala.
Spelvärt: Basic roleplaying är aldrig fel.

Mutant (1984) får sex starka rökringar. Det hade fått 7 om inte fyndtabellen segat ner spelet.

5 kommentarer:

  1. Jag och mina kompisar var grymt impade av mutant när det begav sig tills jag var utomlands och köpte ett ex av Gamma World och upptäckte att Mutant är en oblyg kopia av Gamma World, t o m listan med fynd är bara översatt / kopierad rakt av - konstigt att det aldrig blev något juridiskt efterspel...

    SvaraRadera
  2. Men "I reptilmännens klor" är nog det roligaste vi har lirat under det glada 80-talet, iförda pastellfärgade Lacostetröjor med synthtofsen hängande framför ray-ban solglasögonen - det var tider det...

    SvaraRadera
  3. Rätt mycket av Äventyrsspels produkter på 80-talet är rena översättninar. Utan att forska kan jag komma på Drakar & Demoner (Basic roleplaying), Mutant (Gamma World), Chock (Chill), Sagan om Ringen (MERP), Grymkäfts fällor (Grimtooths traps).

    Men vi älskar dem ändå för alla spännande stunder :)

    SvaraRadera
  4. Jag bara älskar "OMSPEL"...Denna tillbakablick ger mig (behaglig) gåshud över hela kroppen =)
    Fortsätt gärna med Drakar och Demoner boxarna; Marsklandet, Svavelvinter, Krilloan, eller varför inte Dimön, Spindelkonungens pyramid och Skelettbyns hemlighet (mina personliga favoriter).

    Jag spelade inte så mycket Mutant, var dock SL för deras tvådelade äventyrs svit "Den grå döden". Nekropolis & Bris Brygga tror jag dom hette. Det fanns en rolig noshörnings inspirerat transportfordon minns jag... Jag har även ett väldans trevligt spelminne från "I reptilmännens Klor" där jag var spelare och var med om ett av spelhistoriens mest underhållande slagsmål i kloakerna under Stockholms gator...
    - Galdarbjelke

    SvaraRadera
  5. Galdarbjelke
    Kul att du gillar bloggen. Givetvis kommer mer gamla spel att tas upp.

    Det jag minns bäst från "I reptilmännens klor" var en muterad kanin, som vaktade något komplex. Han bara tiggde om all stryk han fick...

    SvaraRadera